Bakgrund och mål

Nattfågeltaxeringen syftar till att bevaka förändringar i nattaktiva fågelarternas häckande bestånd på nationell nivå. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Vid nattfågeltaxeringen inventerar man spelande/sjungande/mattiggande fåglar under dygnets mörka timmar. Metoden är en hybrid mellan standardrutterna och de fria punktrutterna. Som för standardrutterna ska det finnas en rutt per 25 x 25 km ruta (de gamla topografiska kartbladen). Däremot har varje rutt ingen fix position på kartbladet utan rutten dras så att den kan köras med bil.

Val av 25x25 ruta

Kontakta Martin Green (martin.green@biol.lu.se) för att se om en viss ruta är ledig eller bokad, om den redan har en rutt eller om en ny rutt ska läggas ut. Utlägg av rutter görs av den som inventerar rutan för första gången, därefter är rutten fast för kommande år, oavsett om rutten byter inventerare mellan åren eller om förändringar sker i miljön kring rutten. Om rutan redan har en rutt kommer du att få en karta över denna.

Utlägg av rutter (för rutor som ska inventeras för första gången)

(1) Välj en rutt (sträcka) som är farbar med bil. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga på senvinter och tidig vår när det kan ligga mycket snö. Rutten ska rymmas inom rutans gränser. Avsteg från sistnämnda regel får dock göras om vägar saknas så att det är omöjligt att lägga upp en rutt som håller sig helt inom rutan, men sådana avsteg skall alltid först diskuteras med projektledningen.

(2) Utse exakt 20 punkter (stopp) utmed rutten på sådant avstånd från varandra så att fåglar inte dubbelräknas från olika punkter. Vi rekommenderar minst 2 km mellan punkter (”fågelvägen”). Preliminärt utlägg av punkter kan göras i förväg på karta. Punkterna kan sedan justeras i fält vid första inventeringen utifrån vad som är praktiskt möjligt.

(3) Försök att fördela punkterna mellan de olika miljöer som förekommer i rutan så att alla miljöer täcks.

(4) Numrera punkterna från 1 till 20.

(5) Med 20 punkter med minst 2 km mellanrum blir rutten allra minst 40 km lång ”fågelvägen” och naturligtvis betydligt längre bilvägen. Den kommer att ta 3-4 timmar att inventera, inklusive transportsträckor.

(6) Namnge rutten med kartkod (som ni får av oss) samt namnet på en större ort i rutan, t.ex. 02D2C Lund. Skicka in en kartkopia med rutten och punkternas placering, eller ännu hellre GPS-positioner (se nedan, gärna enligt Rikets nät, RT90) till martin.green@biol.lu.se. Skicka detta efter det att rutten är körd första gången, i samband med att de första resultaten skickas in.

Inventeringsperioder

Inventera rutten tre gånger per år vid ungefär samma datum olika år (en gång vardera under vårvinter, tidig vår och försommar). När du startar en ny rutt, sikta gärna på att inventera den 15:e i respektive månad.

Period 1, vårvinter: 1-31 mars är huvudräkningsperiod. 

Period 2, tidig vår: 1-30 april är huvudräkningsperiod.

Period 3, försommar: 1-30 juni är huvudräkningsperiod.

Inventeringstider

(1) Inventeringsstart för period 1 och 2 (vårvinter och tidig vår) ska ske inom 15 minuter från solens nedgång. Uppgifter om tidpunkter för solens nedgång på olika orter i landet hittas lätt på nätet, bl. a. på http://www.stjarnhimlen.se

(2) Inventeringsstart för period 3 (försommar) ska ske inom 15 minuter från kl. 23 (sommartid).

Inventeringsförfarande

(1) Vid inventering 1 och 3 (vårvinter och försommar) sker start på punkt 1. Vid inventering 2 (tidig vår) sker start på punkt 20 och punkterna körs därmed i omvänd ordning. Den omvända ordningen under period 2 är till för att skymningsaktiva arter, t.ex. sparvuggla, skall kunna komma med på så många punkter som möjligt.

(2) Räkna alla hörda och sedda fåglar av samtliga arter under exakt fem minuter från varje punkt.

(3) Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras (i första hand, se nedan)!

(4) Notera att fåglar som hörs eller ses utanför femminutersperioderna inte ska bokföras!

(5) Varje individ ska bara räknas en gång! Fåglar som hörs långt och som vid vissa omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna OM ni bedömer att det är samma individ som hörs från båda punkterna. Exempel på sådana arter är rördrom, trana, slaguggla m fl.

(6) Observera att det är en person som är huvudinventerare, även om man har sällskap med sig, och det är det som denne hör/ser/upptäcker som ska noteras!

(7) För ugglor där hona och hane kan skiljas på läte (eller annat sätt) ange med en extra notering könet på de hörda individerna. För in denna extra information i fältet för ”Kommentarer” på resultatprotokollet enligt följande exempel: ”P2, Kattuggla 2, hane+hona, par” vilket då betyder att vid punkt 2 hördes två kattugglor, hane och hona och att de sannolikt utgjorde ett par. I protokollets huvuddel för man då in 2 kattugglor från P2.

(8) För ungkullar av ugglor ska både antalet kullar och individer (ungar) räknas (om möjligt). Antalet kullar förs in i resultatprotokollets huvuddel och en extra notering ska göras om antalet ungar. En uppskattning av antalet ungar är bättre än ingen uppgift alls. Ange alltid en siffra på antalet ungar även om det bara är en uppskattning.  För in denna extra information om antal ungar i fältet för ”Kommentarer” på resultatprotokollet enligt följande exempel: ” P7 Kattuggla, hona+3 ungar” vilket då betyder att det vid punkt 7 hördes en kattugglekull bestående av tre ungar samt en kattugglehona. I protokollets huvuddel för man då in en etta (dvs. honan) från punkt 7 på raden för ”Kattuggla” och en etta på raden för ”Kattuggla kull” (dvs. en kull). Skulle flera kullar höras från samma punkt skriver man in antalet kullar i resultatprotokollets huvuddel och antalet ungar per kull (exempelvis P7 Kattuggla 3+2 ungar) i fältet ”Kommentarer”.

Väder

Vid val av natt för inventeringen ska hänsyn tas till vädret. Kontrollera gärna med SMHI (http://www.smhi.se) om väderutsikterna. Tänk på att inte inventera vid dåligt väder; d.v.s. vid snöfall, regn, blåst etc. Välj i första hand nätter utan nederbörd och med svag vind. Blir det trots allt så att vädret plötsligt blir dåligt under pågående inventering bör den avbrytas om det kan befaras att vädret kan påverka resultatet i negativ riktning. Tilltagande vind gör att det blir svårt att höra vad som finns och nederbörd kan påverka aktiviteten hos fåglarna negativt. Det är givetvis inte heller bra att fortsätta att inventera trots att vädret försämras. Det är därför bättre att skjuta på inventeringen till en annan natt för att slippa bryta en påbörjad rutt. Har du varit tvungen att avbryta en påbörjad rutt, kan du återuppta inventeringen vid den punkt du tvingades avbryta på vid ett senare tillfälle (inom samma inventeringsperiod). Se då till att återuppta inventeringen vid ungefär samma klockslag som du skulle ha besökt punkten vid det första försöket.  Notera molnighet (i åttondelar) temperatur (i grader C), uppskattad vindstyrka (m/s) och nederbörd (uppehåll = 0, regn = 1, snöfall = 2) i fälten vid start och slut för inventeringen. För sedan in dessa uppgifter på resultatprotokollet.

Rapportering

Efter varje genomförd inventering ska resultatprotokollet (Excel-fil) fyllas i och skickas in till adressen ovan. Observera att för arter som ni noterar men inte hittar i artlistan så fyller ni bara i uppgifterna på de tomma raderna längst ner i protokollets huvuddel. Tänk på att kontrolläsa ordentligt innan ni skickar in protokollet. Vi vill helst att ni skickar in protokollen som bilaga till e-postmeddelande men det går givetvis bra att skicka in en pappersutskrift med vanlig post.

Mer viktig information följer nedan!

*1. Studera kartan noggrant och säkerställ dig i förväg om att du vet läget för respektive punkt.

*2. Skriv gärna ned ute i fält lite fakta om varje punkt; t.ex. ”avtagsväg höger”, ”mötesplats vänster”, ”hygge börjar” etc. Detta är bra att ha som stöd för minnet inför nästa period (och för den som kanske skall ta över rutten när du inte längre har möjlighet att inventera den).

*3. En bra åtgärd är att nollställa trippmätaren i bilen på Punkt 1 och sedan skriva ned aktuellt värde för respektive punkt fram till den sista.

*4. Har du möjlighet att direkt ge oss GPS-koordinater (helst enligt Rikets nät, RT-90) för varje punkt är vi givetvis tacksamma! Dessa kan du plocka på nätet (t.ex. på http://hitta.se) alternativt plocka genom att använda GPS. Använd gärna vår excel-fil som hjälp, du finner den här. Rutten behöver naturligtvis bara redovisas en gång, punkternas läge skall ju helst inte ändras framöver (se dock punkt 6 nedan).

*5. Om du inte har tillgång till egen GPS finns det ett begränsat antal apparater att låna för ändamålet. Kontakta i så fall Martin Green (martin.green@biol.lu.se, 046-222 38 16).

*6. Om man blir tvungen att göra ändringar mellan år i en redan existerande rutt, exempelvis om tidigare tillgängliga vägar plötsligt blir bommade etc., ska ändringar alltid ske i samråd med projektledningen. Grundregeln här är att försöka hitta punkter/sträckningar av rutten som är så lika, rent miljömässigt, de delar som ej längre är tillgängliga och att man lägger ut lika många punkter längs den nya sträckningen som fanns längs det avsnitt som man inte längre kan nå.

*7. Om man, på existerande rutt, inte kan nå den förutbestämda punkten (pga. snöhinder eller annan anledning) kan man flytta punkten max 200 m och sedan genomföra den fem minuter långa räkningen därifrån istället. Om man inte heller kan finna en alternativ punkt inom 200 m från förutbestämd punkt ska man göra räkningen från en plats som är så miljömässigt lik originalpunkten som möjligt och som ligger inom tre km från denna.

LYCKAT TILL OCH TACK FÖR DIN INSATS!

SÄND IN PROTOKOLLEN OMEDELBART EFTER VARJE RÄKNEPERIOD