Home
Up
NYTT
Historik
Bokning standardrutter
Bokning nattrutter
Resultat
Indikatorer
Publikationer
Länkar
Koordinatörer
Vill du vara med?
Kontakta oss
Blanketter
Årsrapporter
Vanliga frågor

 

Trendanalys

 

Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värde vi förväntar oss skall vara proportionell mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan statistiskt och presenteras i form av index. Det finns många olika statistiska metoder och index för den typ av material som fågelövervakningen producerar, alla med sina egna för- och nackdelar. Först och främst är det viktigt att tänka på att inget index ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger. Stickprovets storlek är också viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index.

     

TRIM

TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett statistiskt avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram (vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en linjär trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen från startåret, i % per år. Notera att endast loglinjära trender kan beräknas med TRIM och alltså inga mer avancerade kurvor. För vissa arter, som till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir detta trendvärde därför relativt intetsägande, men passar väl för arter med långsiktiga stabila trender. TRIM är nedladdningsbart från nätet. Notera att när ett nytt år läggs till förändras TRIM-index bakom i tiden, låt vara normalt i mycket marginell omfattning. Nedan beskrivs hur diagrammen skall tolkas.

     Så här läser du Vinterfågelräkningens figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har för 1998 satts till 1. En blå linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall betyder indexet på ungefär 0,5 för 1980 att det fanns 0,5 gånger så många individer som basåret, dvs. populationen 1980 var bara hälften så stor som år 1998. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka trender som finns i kurvan.

Den första siffran i parentesen efter artnamnet (”47” för havsörnen) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år. Andra siffran (7), är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorleken. Havsörnen har alltså ökat med i genomsnitt 7 % per år över hela perioden. Parentesen avslutas med en beskrivning av trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 och p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden.

Motsvarande information gäller figurerna för sommarpunktrutter och vinterpunktrutter.

 

Vi har också gjort figurer där data från de tre systemen kombineras. Antalet fåglar (och därmed index) inom varje program har för 1998 satts till 1. En linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. Den blå linjen är för vinterpunktrutterna, den röda för sommar­punktrutterna och den svarta för standard­rutterna. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. I grönfinkens fall betyder indexen på ungefär 0,5 för 1975 (såväl vinter som sommar) att det fanns ungefär hälften så många individer som basåret. Populationen 1975 var alltså bara hälften så stor som år 1998.

Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka trender som finns i kurvan. Med TRIM gör vi en (log)linjär analys, där man beräknar den mest passande (log)linjära trenden (konstant procentuell förändring per år).

I den undre rubrikraden ges trendstatistiken för de tre olika programmen, i ordningen vinterpunktrutter, sommarpunktrutter och standardrutter. Det är tre uppgifter för vartdera programmet, separerat med semikolon. Det första talet (”3968” för grönfinken) visar alltså det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år på Vinterfågelräkningen. Det andra talet (0,5) är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorlek. Grönfinken har alltså ökat med ungefär 0,5 % per vinter över hela perioden. Det tredje värdet visar trendens statistiska säkerhet och förklaras ovan. Efter semikolon följer motsvarande data för sommarpunktrutterna, där det alltså setts i genomsnitt 1119 grönfinkar om året mellan 1975 och 2013, med en genomsnittlig ökning om 0,6 % per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna, de tre sista värdena inom parentesen, gäller att i genomsnitt 922 fåglar setts per år 1998–2013 utan någon signifikant linjär förändring. Notera alltså skillnaden mellan de tre trenderna – de berör olika delprojekt och olika tidsperioder!

     Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagandet att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de vanliga problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ofta uppträder klumpat (kolonier, stora flockar) och att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation”, stor population ett år följs ofta av en stor population nästa år). I modellen räknas de mest sannolika värdena ut för alla år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behandlingen av index (till exempel beräkning av trender). De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana. För mer sofistikerade detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan fås genom oss eller laddas ner (klickbar ovan).

 

Trendhistorik

Fram till och med 2002 användes ett kedjeindex som baserar sig på att man först beräknar förändringen i totala antalet observerade fåglar mellan två närliggande år med hjälp av de rutter som inventerats båda åren och därefter kopplar samman dessa förändringsvärden till ett löpande index för hela tidsserien. Denna metod har flera svagheter och från och med 2003 års rapport har TRIM använts.